Bryt det kulturella utanförskapet

I veckan träffade jag en grupp ungdomar med rötter från Balkan som spelar rappmusik. De har byggt upp en egen studio i en källarlokal i ett av Värnamos invandrartäta område. Där fanns en dator av äldre snitt, inlånade instrument, möbler från Erikshjälpen och väggarna hade ungdomarna själva målat om. Musiken är ett starkt intresse som kan förändra ungdomar. Det insåg jag ganska fort. Genom musik kan man uttrycka sina känslor och genom musik kan man bli sedd på ett positivt sätt. Deras låtar handlar om utanförskapet och att bli sedd. Att få vara en medborgare i landet Sverige. Det hade de särskilt markerat med att pryda sin lokal med en svensk flagga. Låtarna de producerar lägger de ut på Youtube (WildlifeProd2010). Verksamheten bedrivs som studiecirkel och ungdomarna tillhör den albanska ungdomsföreningen. Nu ville man visa upp för andra vad man åstadkommit för mig som kulturnämndens ordförande. Det är lätt som politiker att inte ta ungdomar på allvar och hänvisa till formella frågor om stadgar, ansökningar, protokoll och annat. För att ge dessa och många andra ungdomar en chans att få synas och nyttjas som en positiv kraft för ny kultur och bra integrationsarbete så krävs nya arbetsformer. Samhället måste förändra sina rutiner för att verkligen nå nya grupper. Annars stelnar vårt kulturliv och utanförskapet cementeras.

Många ungdomar i samma situation som de jag träffade har problem med att bli integrerade i samhället. Man bor trångt och dåligt. Arbetslösheten är hög. Det förekommer både kriminalitet och droger. Det saknas ofta positiva förebilder. Där har politiken en stor utmaning att ta sig an. Hur kan vi involvera alla ungdomar i samhället och bygga broar mellan ungdomar och samhället. Jag tror att vi måste träffas oftare. Skicka mindre papper och prata mer. Det blir ofta bättre. Så kände jag efter mötet med ungdomarna.

Utanförskapet finns inte bara i våra städer och förorter utan också på den rena landsbygden. Misstroendet mot politiken och politiker är stor. Avstånden ökar både kulturellt, ekonomiskt och tidsgeografiskt. Vad menar jag då med det. I staden introduceras ofta nya kulturella impulser och sist når det ut på landsbygden. Ta t ex detta med biopremiärer, möjlighet att få träffa professionella kulturarbetare etc. Landsbygden kommer ofta sist och man ens får möjlighet att erbjudas möjligheten. Ekonomiskt är det också stora inkomstskillnader mellan stad och land. Höginkomsttagarna bor ofta i staden eller i nybyggda villor med sjöutsikt i stadens närhet. De lågutbildade och låginkomsttagarna hänvisas till områden med låga huspriser och äldre lägenheter. Det tidsgeografiska avståndet har också trots den nya tekniken inte minskat avsevärt. Tvärtom så har det för många ökat. Färre tågstopp, sämre kollektivtrafik på landsbygden och kanske bara tillgång till en bil i familjen, vilket ofta innebär att ungdomar får avstå från föreningsaktiviteter i staden.

Jag upplever att det finns stora likheter mellan landsbygdens och förortsmiljöns situation. Det finns stora klyftor mellan makthavare och människor. Centerpartiet har här som ett småfolksparti ett stort uppdrag att driva opinion för dessa grupper och utnyttja det inflytande vi idag har i kommuner, landsting och riksdag för att bryta utanförskapet

Lås inte in lärarna i skolan

Svensk skola är i kris menar många. Kunskapsnivån ligger inte längre i topp och många elever klarar inte ens den mest grundläggande nivån i grundskolan och gymnasiet. Ungdomar som slutar skolan utan fullständiga betyg löper stor risk att hamna i utanförskap visar många undersökningar. Det kan t ex handla om långvarig arbetslöshet, drogberoende och kriminalitet. Gymnasiets individuella program har blivit ett av de största programmen. Det är ett underkännande av svensk skolpolitik, men också ett tecken på att synen på kunskap i samhället har förändrats. Förr så hade folkskolläraren i samhället ett högt anseende. Bildning stod högt i kurs. De idéburna folkrörelserna kämpade för ökad bildningsnivå genom att organisera folkbildande aktiviteter. Studiecirkeln som form för frivilligt lärande inom folkbildningsorganisationerna och folkhögskolorna växte fram. Samtidigt reformerades det obligatoriska skolväsendet och skolan blev en skola för alla. Tiden i skolan för ungdomar är idag i praktiken 13 år, från förskoleklassen till studenten. Kanske inte så konstigt att det finns en och annan skoltrött ungdom. Samtidigt får många ungdomar idag inte bli vuxna utan tas om hand av föräldrarna alldeles för länge. En kollega till mig berättade om föräldrar som följde med sina ungdomar till öppet hus på högskolan i Jönköping. Ska inte ungdomar någon gång få bli vuxna. Särskilt högskolestudier är faktiskt inget för föräldrar att lägga sig i. Högskolan får inte bli en fortsättning på gymnasiet i brist på annat.

Jag valde själv att sadla om till läraryrket när jag hade passerat de trettio. Tidigare jobbade jag som mejeriarbetare vid Arla ostmejeri. Konkret kroppsarbete med tydlig start och sluttid. Resultatet av arbetet kunde man se omedelbart. Mitt nuvarande yrke som gymnasielärare trivs jag verkligen med. Kreativt och utvecklande och fortfarande ganska fria arbetstider. Stenhårt arbete under terminstid, där det går åt både kvällar och helger för att hinna med – men kompensationen kommer då eleverna har lov. Då kan man ladda om batterierna, rätta undan prov och inlämningsarbeten, läsa en och annan bok som kan ge nya impulser, resa, besöka museer etc. Arbetet tar inte slut när lektionerna är över – men till skillnad från mitt förra arbete så kräver lärarjobbet kreativitet. Då är friheten värd mycket. Fick ett mejl från en tidigare elev som ville ha ett ärligt svar från mig. Ska jag söka till lärarutbildningen i höst? På plussidan finns fortfarande friheten att själv bestämma hur 10,5 timmar per vecka ska disponeras, utöver de 35 timmar i veckan då vi är bundna till arbetplatsen. För en förkrossande majoritet av Sveriges lärarkår är denna fråga en ödesfråga. Ska lärarjobbet vara attraktivt i framtiden och vi ska kunna höja kvaliteten på den svenska skolan så krävs att lärarkåren är med på noterna. De pågående avtalsförhandlingarna måste beakta detta och sluta döda lärarnas kreativitet genom att låsa in dem i skolan 40 timmar i veckan. Var istället rädd om det engagemang som finns hos lärarkåren. Samhället behöver dem som är beredda att satsa på lång utbildning och föra bildningstraditionen vidare. Det måste parterna på arbetsmarknaden inse.

Alliansen sänker skatten för pensionärer

I helgen samlades hela Alliansen för valupptakt i Huskvarna Folkets Park. Annie Johansson frågade skickligt ut de fyra partiledarna Fredrik Reinfelt, Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund. Själv fick jag äran att hälsa välkommen till det historiska mötet. Nu känns det som Alliansen har fått ny vind i seglen och med sig hade partiledarna ett skattesänkningslöfte på fem miljarder till landets pensionärer, som nu får del av ett ökat utrymme i budgeten när fler jobbar och betalar skatt. Profilen på sänkningen är också helt rätt, när de med de lägsta pensionerna prioriterad, däribland då många kvinnor.

Arkivhuset invigt - länets första ABM-hus

Igår invigdes Arkivhuset i Jönköping. Huvudattraktionen är en nyproducerad stadshistorisk utställning över Jönköping. Här kan man hitta folkrörelserna, skeletten från den medeltida kyrkogården bakom Rådhuset, Magnus Ladulås privilegiebrev från 1284 och mycket annat spännande. Den stadshistoriska utställningen ansvarar Jönköpings läns museum för. I samma lokaler finns Jönköpings stadsarkiv och Jönköpings läns folkrörelsearkiv. Det innebär ett eldorado för den lokalhistoriskt intresserade och stora möjligheter att på sikt också kunna få igång forskning på lokalhistoriskt material. Invigningsfesten gästades av många celebra gäster bl.a. kung Magnus Ladulås, författaren Viktor Rydberg, tändssticksarbetaren och psalmförfattarinnan Lina Sandell. Så visst fungarar tidsmaskinen i den museala världen. Det är bara fantasin som sätter gränserna.

Nu är vårdvalet klart i Värnamo. Grattis medborgare!

Så ser medborgarnas vårdval ut, som presenterades idag kl 10.

Apladalens vårdcentral 8%

Rydaholms vårdcentral 9%

Specialistläkargruppen 12%

Vråen vårdcentral 38%

Västers vårdcentral 33%

Av 32613 invånare valde 1707 medborgare en annan vårdcentral än den som man blivit listad hos. Nu äntligen är makten flyttad från politiker till medborgare. Det känns särskilt roligt som centerpartist att medborgarna skapat ett underlag för alla fem vårdcentraler som ställt upp. Särskilt roligt är att den enda vårdcentralen på landsbygden, den i Rydaholm har trogna patienter och att de nya privata uppstickarna också nu får en chans. Det känns också riktigt roligt att Specialistläkargruppen planerar för att öppna en filial i Forsheda. Det hade aldrig landstinget klarat av själv. Anders Bergström ,på bilden, kommer nu att öppna upp Apladalens företagshälsovård för alla och bli en komplett vårdcentral.

Silverfisk+kulturpolitik=sant

Dagens stora mediahändelse är silverfiskar och möss på Länsmuseet. Intressant iaktagelse hur spännande det är med djur. En silverfisk har ätit ett litet hål på en målning av John Bauer. En av våra museianställda, Åza Fjällborg lyckades fotografera det hela. Vi har påtalat klimatproblemen länge. Stora variationer av temperatur och luftfuktighet. Vi berättade för media för mer än ett år sedan att en del av våra föremål från järnåldern har börjat rosta och visst blev det en och annan artikel. Silverfisken dock, skapar känslor, och är ett tacksamt mediabete. Detta lilla kryp som i förstoring mest liknar ett monster som håller på att äta hål på trollets ben i målningen. det väcker känslor. Nu fixar Jönköpings kommun de 25 miljonerna som behövs för att bygga om museet för att få ett klimat som fungerar både för konst och forntida föremål. Vi stänger därför museet under stora delar av 2011 och flyttar ut den pedagogiska verksamheten i länet. I Jönköping satsar vi på den stadshistoriska utställningen i det nya arkivhuset och samverkar med biblioteket. Tänk vad ett litet kryp på ett trollben kan åstadkomma!

Vårdvalet i Värnamo lockade mycket folk

Nu är det du som väljer vårdcentra. Ikväll ordnade värnamocentern ett informationsmöte i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan i Allianskyrkan i Värnamo med alla de vårdcentraler som blivit godkända av landstingets i vårdval. Från vänster ses Anders Bergström, Apladalens vårdcentral, Åsa Dahlkvist, Vråens vårdcentral, Pia Olsson, Vårdcentralen Väster, Steinar Sjöberg, Specialistläkargruppen och Mait Pettersson, Rydaholms vårdcentral. Utmanarna Apladalens VC kunde bl.a. erbjuda träningsmöjligheter och Specialistläkargruppen berättade att man är påväg att bygga upp en distriksläkarmottagning i Forsheda. Nu ska det bli spännande att se hur medborgarna väljer. Stannar man kvar där man är varit tidigare eller vill man testa någon av de nya vårdcentralerna. Helena Berntsson, centerpolitiker i landstingsstyrelsen och Raymond Pettersson, förste ersättare i landstinget arrangerade mötet som lockade ett 90-tal personer. Av länets cirka 330.000 invånare har hittills cirka 40.000 valblanketter strömmat in och den första mars är sista dagen att ändra det val som landstinget har föreslagit. Vårdvalet träder i kraft den 1 juni och därefter kan man när som helst byta vårdcentral. Nu flyttas makten från landstinget till patienten. Det tycker jag är bra. Vården är ju faktiskt till för patienterna i första hand.