Idag har jag haft en föreläsning för mina vuxenelever i designhistoria. Vi behandlade designen från franska revolutionen fram till sekelskiftet 1900. Under industrialismen skulle överklassen bestämma vad som skulle betraktas som god smak? Underklassen skulle fostras till att få en bättre smak. Följdaktligen blev överklassens pompösa och rikt dekorerade föremål högsta modet hos arbetare som började få det bättre. Ofta obekväma och pompösa stilmöbler. Idag ska allt vara vitt, svart och avskalat. Vi börjar få en trend att även det starkt mönstrade och färgglada åter är på modet och betraktas som god smak. För mig är smak något individuellt, samtidigt som det står för något tidlöst som ska tåla både tidens och ögats slitage för att citera möbelskaparen Sven Lundh.
När blir ett rosa gökur god smak? Eller kommer det förbli ett kitschigt föremål som kan pigga upp ett överdesignat och alltför opersonligt hem?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar